Sura As-Saffat الصافات

وَٱلصَّٰٓفَّٰتِ صَفًّا ١

Vid de [änglar] som står uppställda i led,

فَٱلزَّٰجِرَٰتِ زَجْرًا ٢

och vid de som med kraft driver [molnen],

فَٱلتَّٰلِيَٰتِ ذِكْرًا ٣

och vid de som reciterar påminnelsen!

إِنَّ إِلَٰهَكُمْ لَوَٰحِدٌ ٤

Er Gud är i sanning endast en.

رَّبُّ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا وَرَبُّ ٱلْمَشَٰرِقِ ٥

Herren över himlarna och jorden och allt däremellan, och Herren över varje soluppgång.

إِنَّا زَيَّنَّا ٱلسَّمَآءَ ٱلدُّنْيَا بِزِينَةٍ ٱلْكَوَاكِبِ ٦

Vi har prytt den lägsta himlen med stjärnornas skimrande ljus,

وَحِفْظًا مِّن كُلِّ شَيْطَٰنٍ مَّارِدٍ ٧

och skyddat den mot varje upprorisk djävul.

لَّا يَسَّمَّعُونَ إِلَى ٱلْمَلَإِ ٱلْأَعْلَىٰ وَيُقْذَفُونَ مِن كُلِّ جَانِبٍ ٨

De kan inte tjuvlyssna på den högsta församlingen utan att angripas [med stjärnskott] från alla håll –

دُحُورًا وَلَهُمْ عَذَابٌ وَاصِبٌ ٩

fördrivna – och för dem väntar ett oupphörligt straff.

إِلَّا مَنْ خَطِفَ ٱلْخَطْفَةَ فَأَتْبَعَهُۥ شِهَابٌ ثَاقِبٌ ١٠

Om någon snappar upp något [som sagts i den högsta församlingen] följs han av ett flammande stjärnskott.

فَٱسْتَفْتِهِمْ أَهُمْ أَشَدُّ خَلْقًا أَم مَّنْ خَلَقْنَآ إِنَّا خَلَقْنَٰهُم مِّن طِينٍ لَّازِبٍۭ ١١

Fråga dem: ”Är deras skapelse mer krävande än det vi redan har skapat? Vi skapade dem av klibbig lera.”

بَلْ عَجِبْتَ وَيَسْخَرُونَ ١٢

Du förundras [över deras otro] och möts av hån.

وَإِذَا ذُكِّرُوا۟ لَا يَذْكُرُونَ ١٣

Och när de förmanas tar de inte lärdom.

وَإِذَا رَأَوْا۟ ءَايَةً يَسْتَسْخِرُونَ ١٤

Och om de bevittnar ett mirakel förkastar de det med löje.

وَقَالُوٓا۟ إِنْ هَٰذَآ إِلَّا سِحْرٌ مُّبِينٌ ١٥

Och de säger: ”Det här är ju bara uppenbar magi!

أَءِذَا مِتْنَا وَكُنَّا تُرَابًا وَعِظَٰمًا أَءِنَّا لَمَبْعُوثُونَ ١٦

Ska vi verkligen väckas till liv igen, efter att vi har dött och blivit stoft och ben?

أَوَءَابَآؤُنَا ٱلْأَوَّلُونَ ١٧

Och även våra förfäder?”

قُلْ نَعَمْ وَأَنتُمْ دَٰخِرُونَ ١٨

Säg: ”Ja! Och ni kommer att mötas av den allra djupaste förnedring.”

فَإِنَّمَا هِىَ زَجْرَةٌ وَٰحِدَةٌ فَإِذَا هُمْ يَنظُرُونَ ١٩

Ett enda öronbedövande dån, och i ett ögonblick ser de allting fullständigt klart –

وَقَالُوا۟ يَٰوَيْلَنَا هَٰذَا يَوْمُ ٱلدِّينِ ٢٠

och de ropar: ”Vi är förlorade! Detta är vedergällningens dag.”

هَٰذَا يَوْمُ ٱلْفَصْلِ ٱلَّذِى كُنتُم بِهِۦ تُكَذِّبُونَ ٢١

[Då förkunnas det:] ”Detta är domedagen som ni inte ville tro på.”

ٱحْشُرُوا۟ ٱلَّذِينَ ظَلَمُوا۟ وَأَزْوَٰجَهُمْ وَمَا كَانُوا۟ يَعْبُدُونَ ٢٢

[Änglarna får befallningen:] ”Samla de orättfärdiga, deras gelikar och allt de brukade dyrka

مِن دُونِ ٱللَّهِ فَٱهْدُوهُمْ إِلَىٰ صِرَٰطِ ٱلْجَحِيمِ ٢٣

vid Guds sida, och led dem till vägen mot den brinnande elden

وَقِفُوهُمْ إِنَّهُم مَّسْـُٔولُونَ ٢٤

och håll kvar dem där; de ska tillfrågas.”

مَا لَكُمْ لَا تَنَاصَرُونَ ٢٥

[Det sägs till dem:] ”Hur kommer det sig att ni inte bistår varandra?”

بَلْ هُمُ ٱلْيَوْمَ مُسْتَسْلِمُونَ ٢٦

Denna dag böjer de sig fullständigt inför Guds vilja.

وَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَسَآءَلُونَ ٢٧

De vänder sig mot varandra och kastar skulden mellan sig.

قَالُوٓا۟ إِنَّكُمْ كُنتُمْ تَأْتُونَنَا عَنِ ٱلْيَمِينِ ٢٨

[De underlydande] säger: ”Ni kom från en position av makt och auktoritet [och förde oss vilse]!”

قَالُوا۟ بَل لَّمْ تَكُونُوا۟ مُؤْمِنِينَ ٢٩

[Ledarna] svarar: ”Nej, ni var ju redan otrogna!

وَمَا كَانَ لَنَا عَلَيْكُم مِّن سُلْطَٰنٍۭ بَلْ كُنتُمْ قَوْمًا طَٰغِينَ ٣٠

Vi kunde inte tvinga er till något, utan ni var människor som överskred alla gränser.

فَحَقَّ عَلَيْنَا قَوْلُ رَبِّنَآ إِنَّا لَذَآئِقُونَ ٣١

Så har vår Herres straff blivit fastställt över oss; vi kommer verkligen att utsättas för det.

فَأَغْوَيْنَٰكُمْ إِنَّا كُنَّا غَٰوِينَ ٣٢

Vi förledde er eftersom vi själva var vilseledda.”

فَإِنَّهُمْ يَوْمَئِذٍ فِى ٱلْعَذَابِ مُشْتَرِكُونَ ٣٣

Den dagen ska de alla möta samma straff.

إِنَّا كَذَٰلِكَ نَفْعَلُ بِٱلْمُجْرِمِينَ ٣٤

Så återgäldar vi de obotfärdiga syndarna.

إِنَّهُمْ كَانُوٓا۟ إِذَا قِيلَ لَهُمْ لَآ إِلَٰهَ إِلَّا ٱللَّهُ يَسْتَكْبِرُونَ ٣٥

När det sades till dem: ”Ingen är värd dyrkan utom Gud”, vände de sig bort i högmod,

وَيَقُولُونَ أَئِنَّا لَتَارِكُوٓا۟ ءَالِهَتِنَا لِشَاعِرٍ مَّجْنُونٍۭ ٣٦

och sa: ”Ska vi verkligen lämna våra gudar för en vansinnig poet?”

بَلْ جَآءَ بِٱلْحَقِّ وَصَدَّقَ ٱلْمُرْسَلِينَ ٣٧

Nej, han kommer med sanningen och bekräftar sändebuden.

إِنَّكُمْ لَذَآئِقُوا۟ ٱلْعَذَابِ ٱلْأَلِيمِ ٣٨

Ni ska sannerligen lida det plågsamma straffet,

وَمَا تُجْزَوْنَ إِلَّا مَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ ٣٩

och ni straffas endast för era gärningar.

إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلْمُخْلَصِينَ ٤٠

Annat är det med Guds utvalda tjänare.

أُو۟لَٰٓئِكَ لَهُمْ رِزْقٌ مَّعْلُومٌ ٤١

För dem väntar en välbekant försörjning:

فَوَٰكِهُ وَهُم مُّكْرَمُونَ ٤٢

frukter, och de ska äras

فِى جَنَّٰتِ ٱلنَّعِيمِ ٤٣

i lycksalighetens trädgårdar,

عَلَىٰ سُرُرٍ مُّتَقَٰبِلِينَ ٤٤

på divaner, vända mot varandra.

يُطَافُ عَلَيْهِم بِكَأْسٍ مِّن مَّعِينٍۭ ٤٥

De ska serveras vinbägare med dryck från porlande källor;

بَيْضَآءَ لَذَّةٍ لِّلشَّٰرِبِينَ ٤٦

vit och ljuvlig för den som dricker.

لَا فِيهَا غَوْلٌ وَلَا هُمْ عَنْهَا يُنزَفُونَ ٤٧

Ingen huvudvärk orsakar den och inte heller berusning.

وَعِندَهُمْ قَٰصِرَٰتُ ٱلطَّرْفِ عِينٌ ٤٨

Vid deras sida finns jungfrur med vackra ögon och blygt sänkt blick.

كَأَنَّهُنَّ بَيْضٌ مَّكْنُونٌ ٤٩

De är som orörda pärlor.

فَأَقْبَلَ بَعْضُهُمْ عَلَىٰ بَعْضٍ يَتَسَآءَلُونَ ٥٠

Dessa [Guds tjänare] sitter vända mot varandra och samtalar.

قَالَ قَآئِلٌ مِّنْهُمْ إِنِّى كَانَ لِى قَرِينٌ ٥١

En av dem berättar: ”Jag hade en vän som stod mig mycket nära.

يَقُولُ أَءِنَّكَ لَمِنَ ٱلْمُصَدِّقِينَ ٥٢

Han brukade säga: ’Tror du verkligen på det här?

أَءِذَا مِتْنَا وَكُنَّا تُرَابًا وَعِظَٰمًا أَءِنَّا لَمَدِينُونَ ٥٣

Att vi efter döden, när vi blivit stoft och ben, ska uppstå för räkenskap?’”

قَالَ هَلْ أَنتُم مُّطَّلِعُونَ ٥٤

Han säger: ”Vill ni veta [hur det gick för honom]?”

فَٱطَّلَعَ فَرَءَاهُ فِى سَوَآءِ ٱلْجَحِيمِ ٥٥

Och så blickar han ned och ser honom mitt i den brinnande elden.

قَالَ تَٱللَّهِ إِن كِدتَّ لَتُرْدِينِ ٥٦

Han ropar: ”Vid Gud, du var nära att dra mig i fördärvet!

وَلَوْلَا نِعْمَةُ رَبِّى لَكُنتُ مِنَ ٱلْمُحْضَرِينَ ٥٧

Om det inte vore för min Herres nåd hade jag också varit bland de som ställs fram [för att straffas].

أَفَمَا نَحْنُ بِمَيِّتِينَ ٥٨

Ska vi verkligen aldrig mer dö,

إِلَّا مَوْتَتَنَا ٱلْأُولَىٰ وَمَا نَحْنُ بِمُعَذَّبِينَ ٥٩

utöver den död [i det jordiska livet] vi redan mött? Och väntar oss inget straff?

إِنَّ هَٰذَا لَهُوَ ٱلْفَوْزُ ٱلْعَظِيمُ ٦٠

Detta är då sannerligen den väldiga segern!

لِمِثْلِ هَٰذَا فَلْيَعْمَلِ ٱلْعَٰمِلُونَ ٦١

Mot detta bör alla som kämpar rikta sin möda.”

أَذَٰلِكَ خَيْرٌ نُّزُلًا أَمْ شَجَرَةُ ٱلزَّقُّومِ ٦٢

Vad är ett bättre välkomnande – detta eller trädet Zaqqūm?

إِنَّا جَعَلْنَٰهَا فِتْنَةً لِّلظَّٰلِمِينَ ٦٣

Vi har gjort det till en prövning för de orättfärdiga.

إِنَّهَا شَجَرَةٌ تَخْرُجُ فِىٓ أَصْلِ ٱلْجَحِيمِ ٦٤

Det är ett träd som spirar ur eldens djup,

طَلْعُهَا كَأَنَّهُۥ رُءُوسُ ٱلشَّيَٰطِينِ ٦٥

och vars frukter liknar djävulshuvuden.

فَإِنَّهُمْ لَـَٔاكِلُونَ مِنْهَا فَمَالِـُٔونَ مِنْهَا ٱلْبُطُونَ ٦٦

De ska äta av det tills deras magar fyllts,

ثُمَّ إِنَّ لَهُمْ عَلَيْهَا لَشَوْبًا مِّنْ حَمِيمٍ ٦٧

Till detta får de dessutom en skållande blandning [att dricka].

ثُمَّ إِنَّ مَرْجِعَهُمْ لَإِلَى ٱلْجَحِيمِ ٦٨

Därefter ska de föras åter till den brinnande elden.

إِنَّهُمْ أَلْفَوْا۟ ءَابَآءَهُمْ ضَآلِّينَ ٦٩

De fann sina förfäder försjunkna i villfarelse,

فَهُمْ عَلَىٰٓ ءَاثَٰرِهِمْ يُهْرَعُونَ ٧٠

och skyndade i deras fotspår.

وَلَقَدْ ضَلَّ قَبْلَهُمْ أَكْثَرُ ٱلْأَوَّلِينَ ٧١

De flesta före dem hade också gått vilse,

وَلَقَدْ أَرْسَلْنَا فِيهِم مُّنذِرِينَ ٧٢

trots att vi sände varnare till dem.

فَٱنظُرْ كَيْفَ كَانَ عَٰقِبَةُ ٱلْمُنذَرِينَ ٧٣

Se hur det slutade för de som varnades –

إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلْمُخْلَصِينَ ٧٤

alla utom Guds utvalda tjänare.

وَلَقَدْ نَادَىٰنَا نُوحٌ فَلَنِعْمَ ٱلْمُجِيبُونَ ٧٥

Noa anropade oss, och se så förträffligt vi besvarade [honom]!

وَنَجَّيْنَٰهُ وَأَهْلَهُۥ مِنَ ٱلْكَرْبِ ٱلْعَظِيمِ ٧٦

Vi räddade honom och hans familj från den stora katastrofen.

وَجَعَلْنَا ذُرِّيَّتَهُۥ هُمُ ٱلْبَاقِينَ ٧٧

Och vi lät hans ättlingar fortleva [på jorden].

وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِى ٱلْـَٔاخِرِينَ ٧٨

Och vi lät hans ärorika minne leva kvar bland framtida släkten.

سَلَٰمٌ عَلَىٰ نُوحٍ فِى ٱلْعَٰلَمِينَ ٧٩

Frid vare över Noa bland alla världens folk!

إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ ٨٠

Så belönar vi de som gör gott.

إِنَّهُۥ مِنْ عِبَادِنَا ٱلْمُؤْمِنِينَ ٨١

Han var sannerligen en av våra sant troende tjänare.

ثُمَّ أَغْرَقْنَا ٱلْـَٔاخَرِينَ ٨٢

Sedan dränkte vi de övriga.

وَإِنَّ مِن شِيعَتِهِۦ لَإِبْرَٰهِيمَ ٨٣

Abraham följde samma väg som honom.

إِذْ جَآءَ رَبَّهُۥ بِقَلْبٍ سَلِيمٍ ٨٤

Han kom inför sin Herre med ett rent hjärta.

إِذْ قَالَ لِأَبِيهِ وَقَوْمِهِۦ مَاذَا تَعْبُدُونَ ٨٥

Han sa till sin far och sitt folk: ”Vad är det ni dyrkar?

أَئِفْكًا ءَالِهَةً دُونَ ٱللَّهِ تُرِيدُونَ ٨٦

Föredrar ni påhittade gudar framför Gud?

فَمَا ظَنُّكُم بِرَبِّ ٱلْعَٰلَمِينَ ٨٧

Vad har ni då för uppfattning om världarnas Herre?”

فَنَظَرَ نَظْرَةً فِى ٱلنُّجُومِ ٨٨

Så lyfte han blicken mot stjärnorna,

فَقَالَ إِنِّى سَقِيمٌ ٨٩

och sa: ”Jag mår inte bra.”

فَتَوَلَّوْا۟ عَنْهُ مُدْبِرِينَ ٩٠

Då lämnade de honom och gick därifrån.

فَرَاغَ إِلَىٰٓ ءَالِهَتِهِمْ فَقَالَ أَلَا تَأْكُلُونَ ٩١

Skyndsamt smög han fram till deras gudar och sa: ”Ska ni inte äta?

مَا لَكُمْ لَا تَنطِقُونَ ٩٢

Vad är det med er, varför talar ni inte?”

فَرَاغَ عَلَيْهِمْ ضَرْبًۢا بِٱلْيَمِينِ ٩٣

Sedan höjde han sin högerhand och slog till dem.

فَأَقْبَلُوٓا۟ إِلَيْهِ يَزِفُّونَ ٩٤

Kort därpå kom folket hastande mot honom.

قَالَ أَتَعْبُدُونَ مَا تَنْحِتُونَ ٩٥

Han sa: ”Dyrkar ni sådant som ni själva har tillverkat,

وَٱللَّهُ خَلَقَكُمْ وَمَا تَعْمَلُونَ ٩٦

medan Gud har skapat både er och allt ni gör?”

قَالُوا۟ ٱبْنُوا۟ لَهُۥ بُنْيَٰنًا فَأَلْقُوهُ فِى ٱلْجَحِيمِ ٩٧

De sa: ”Uppför ett bål och kasta honom i dess lågor!”

فَأَرَادُوا۟ بِهِۦ كَيْدًا فَجَعَلْنَٰهُمُ ٱلْأَسْفَلِينَ ٩٨

De försökte skada honom, men vi lät dem misslyckas totalt.

وَقَالَ إِنِّى ذَاهِبٌ إِلَىٰ رَبِّى سَيَهْدِينِ ٩٩

Han sa: ”Jag ska bege mig dit min Herre leder mig.”

رَبِّ هَبْ لِى مِنَ ٱلصَّٰلِحِينَ ١٠٠

[Han bad:] ”Herre! Skänk mig en rättfärdig son.”

فَبَشَّرْنَٰهُ بِغُلَٰمٍ حَلِيمٍ ١٠١

Så vi gav honom det glädjande beskedet om en fördragsam son.

فَلَمَّا بَلَغَ مَعَهُ ٱلسَّعْىَ قَالَ يَٰبُنَىَّ إِنِّىٓ أَرَىٰ فِى ٱلْمَنَامِ أَنِّىٓ أَذْبَحُكَ فَٱنظُرْ مَاذَا تَرَىٰ قَالَ يَٰٓأَبَتِ ٱفْعَلْ مَا تُؤْمَرُ سَتَجِدُنِىٓ إِن شَآءَ ٱللَّهُ مِنَ ٱلصَّٰبِرِينَ ١٠٢

När sonen blivit stor nog för att delta i hans åtaganden sa han: ”Käre son, jag har sett i en dröm att jag offrar dig. Hur ser du på det?” Han svarade: ”Far, gör vad du är ålagd. Du ska finna mig tålmodig, om Gud vill.”

فَلَمَّآ أَسْلَمَا وَتَلَّهُۥ لِلْجَبِينِ ١٠٣

Så snart de hade underkastat sig och han placerat [sin son] med pannan mot marken,

وَنَٰدَيْنَٰهُ أَن يَٰٓإِبْرَٰهِيمُ ١٠٤

ropade vi till honom: ”Abraham!

قَدْ صَدَّقْتَ ٱلرُّءْيَآ إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ ١٠٥

Du har redan uppfyllt din dröm.” Så belönar vi de som gör gott.

إِنَّ هَٰذَا لَهُوَ ٱلْبَلَٰٓؤُا۟ ٱلْمُبِينُ ١٠٦

Detta var i sanning en klar prövning.

وَفَدَيْنَٰهُ بِذِبْحٍ عَظِيمٍ ١٠٧

Och vi sände ett stort offer i hans ställe.

وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِى ٱلْـَٔاخِرِينَ ١٠٨

Och vi lät hans ärorika minne leva kvar bland framtida släkten.

سَلَٰمٌ عَلَىٰٓ إِبْرَٰهِيمَ ١٠٩

Frid vare över Abraham!

كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ ١١٠

Så belönar vi de som gör gott.

إِنَّهُۥ مِنْ عِبَادِنَا ٱلْمُؤْمِنِينَ ١١١

Han var en av våra sant troende tjänare.

وَبَشَّرْنَٰهُ بِإِسْحَٰقَ نَبِيًّا مِّنَ ٱلصَّٰلِحِينَ ١١٢

Vi gav honom det glädjande beskedet om Isak, en profet och en av de rättfärdiga.

وَبَٰرَكْنَا عَلَيْهِ وَعَلَىٰٓ إِسْحَٰقَ وَمِن ذُرِّيَّتِهِمَا مُحْسِنٌ وَظَالِمٌ لِّنَفْسِهِۦ مُبِينٌ ١١٣

Vi välsignade både honom och Isak, och bland deras ättlingar finns de som gör gott och de som gör uppenbar orätt mot sig själva.

وَلَقَدْ مَنَنَّا عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَٰرُونَ ١١٤

Vi gav också Mose och Aron vår välsignelse,

وَنَجَّيْنَٰهُمَا وَقَوْمَهُمَا مِنَ ٱلْكَرْبِ ٱلْعَظِيمِ ١١٥

och räddade dem och deras folk från ett svårt lidande.

وَنَصَرْنَٰهُمْ فَكَانُوا۟ هُمُ ٱلْغَٰلِبِينَ ١١٦

Och vi gav dem stöd tills de stod som segrare.

وَءَاتَيْنَٰهُمَا ٱلْكِتَٰبَ ٱلْمُسْتَبِينَ ١١٧

Vi gav dem den klargörande skriften,

وَهَدَيْنَٰهُمَا ٱلصِّرَٰطَ ٱلْمُسْتَقِيمَ ١١٨

och ledde dem på den raka vägen.

وَتَرَكْنَا عَلَيْهِمَا فِى ٱلْـَٔاخِرِينَ ١١٩

Och vi lät deras ärorika minne leva kvar bland framtida släkten.

سَلَٰمٌ عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَٰرُونَ ١٢٠

Frid vare över Mose och Aron!

إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ ١٢١

Så belönar vi de som gör gott.

إِنَّهُمَا مِنْ عِبَادِنَا ٱلْمُؤْمِنِينَ ١٢٢

De var verkligen bland våra sant troende tjänare.

وَإِنَّ إِلْيَاسَ لَمِنَ ٱلْمُرْسَلِينَ ١٢٣

Elias var i sanning ett sändebud.

إِذْ قَالَ لِقَوْمِهِۦٓ أَلَا تَتَّقُونَ ١٢٤

Han sa till sitt folk: ”Ska ni inte frukta Gud?

أَتَدْعُونَ بَعْلًا وَتَذَرُونَ أَحْسَنَ ٱلْخَٰلِقِينَ ١٢٥

Tillber ni Baal och försummar den främste Skaparen –

ٱللَّهَ رَبَّكُمْ وَرَبَّ ءَابَآئِكُمُ ٱلْأَوَّلِينَ ١٢٦

Gud – som är både er och era förfäders Herre?”

فَكَذَّبُوهُ فَإِنَّهُمْ لَمُحْضَرُونَ ١٢٧

Men de beskyllde honom för lögn, och därför ska de ställas inför [straffet],

إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلْمُخْلَصِينَ ١٢٨

till skillnad från Guds utvalda tjänare.

وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِى ٱلْـَٔاخِرِينَ ١٢٩

Och vi lät hans ärorika minne leva kvar bland framtida släkten.

سَلَٰمٌ عَلَىٰٓ إِلْ يَاسِينَ ١٣٠

Frid vare över Elias!

إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ ١٣١

Så belönar vi de som gör gott.

إِنَّهُۥ مِنْ عِبَادِنَا ٱلْمُؤْمِنِينَ ١٣٢

Han var en av våra sant troende tjänare.

وَإِنَّ لُوطًا لَّمِنَ ٱلْمُرْسَلِينَ ١٣٣

Och Lot var i sanning ett sändebud.

إِذْ نَجَّيْنَٰهُ وَأَهْلَهُۥٓ أَجْمَعِينَ ١٣٤

Vi räddade honom och hela hans familj,

إِلَّا عَجُوزًا فِى ٱلْغَٰبِرِينَ ١٣٥

undantaget en åldrad kvinna som kom att stanna med de övriga.

ثُمَّ دَمَّرْنَا ٱلْـَٔاخَرِينَ ١٣٦

Därefter utrotade vi de återstående.

وَإِنَّكُمْ لَتَمُرُّونَ عَلَيْهِم مُّصْبِحِينَ ١٣٧

Ni passerar deras [ödelagda hem] vid gryningen,

وَبِٱلَّيْلِ أَفَلَا تَعْقِلُونَ ١٣٨

och om natten. Ska ni då inte tänka efter?

وَإِنَّ يُونُسَ لَمِنَ ٱلْمُرْسَلِينَ ١٣٩

Och Jona var i sanning ett sändebud.

إِذْ أَبَقَ إِلَى ٱلْفُلْكِ ٱلْمَشْحُونِ ١٤٠

Han flydde [sitt folk] och gick ombord på en tungt lastad båt,

فَسَاهَمَ فَكَانَ مِنَ ٱلْمُدْحَضِينَ ١٤١

och när de drog lott föll den på honom.

فَٱلْتَقَمَهُ ٱلْحُوتُ وَهُوَ مُلِيمٌ ١٤٢

[Han slängdes över bord] och blev uppslukad av en val – klandrad [för sin flykt].

فَلَوْلَآ أَنَّهُۥ كَانَ مِنَ ٱلْمُسَبِّحِينَ ١٤٣

Om han inte varit bland de som upphöjer Gud

لَلَبِثَ فِى بَطْنِهِۦٓ إِلَىٰ يَوْمِ يُبْعَثُونَ ١٤٤

skulle han ha blivit kvar i dess buk till uppståndelsens dag.

فَنَبَذْنَٰهُ بِٱلْعَرَآءِ وَهُوَ سَقِيمٌ ١٤٥

Vi lät honom spolas upp på öppen mark – utmattad och sjuk.

وَأَنۢبَتْنَا عَلَيْهِ شَجَرَةً مِّن يَقْطِينٍ ١٤٦

Och vi lät en pumpaplanta gro intill honom.

وَأَرْسَلْنَٰهُ إِلَىٰ مِا۟ئَةِ أَلْفٍ أَوْ يَزِيدُونَ ١٤٧

Sedan sände vi honom till ett samhälle på hundratusen invånare – ja, de var ännu fler.

فَـَٔامَنُوا۟ فَمَتَّعْنَٰهُمْ إِلَىٰ حِينٍ ١٤٨

De antog tron och vi skänkte dem välstånd under en tid.

فَٱسْتَفْتِهِمْ أَلِرَبِّكَ ٱلْبَنَاتُ وَلَهُمُ ٱلْبَنُونَ ١٤٩

Fråga dem: ”Har din Herre döttrar medan ni själva föredrar söner?

أَمْ خَلَقْنَا ٱلْمَلَٰٓئِكَةَ إِنَٰثًا وَهُمْ شَٰهِدُونَ ١٥٠

Eller skapade vi änglarna som kvinnliga väsen medan de själva var vittnen till det?”

أَلَآ إِنَّهُم مِّنْ إِفْكِهِمْ لَيَقُولُونَ ١٥١

I sina skamlösa påhitt säger de:

وَلَدَ ٱللَّهُ وَإِنَّهُمْ لَكَٰذِبُونَ ١٥٢

”Gud har ett barn,” men de är sannerligen lögnare.

أَصْطَفَى ٱلْبَنَاتِ عَلَى ٱلْبَنِينَ ١٥٣

Skulle han välja döttrar framför söner?

مَا لَكُمْ كَيْفَ تَحْكُمُونَ ١٥٤

Hur har ni kommit fram till detta?

أَفَلَا تَذَكَّرُونَ ١٥٥

Tänker ni inte efter?

أَمْ لَكُمْ سُلْطَٰنٌ مُّبِينٌ ١٥٦

Och har ni något klart bevis?

فَأْتُوا۟ بِكِتَٰبِكُمْ إِن كُنتُمْ صَٰدِقِينَ ١٥٧

Lägg då fram er skrift, om det ni hävdar verkligen är sant!

وَجَعَلُوا۟ بَيْنَهُۥ وَبَيْنَ ٱلْجِنَّةِ نَسَبًا وَلَقَدْ عَلِمَتِ ٱلْجِنَّةُ إِنَّهُمْ لَمُحْضَرُونَ ١٥٨

De säger att han är besläktad med änglarna, men änglarna vet att de som säger så ska kallas [till räkenskap].

سُبْحَٰنَ ٱللَّهِ عَمَّا يَصِفُونَ ١٥٩

Upphöjd är Gud, över vad de tillskriver honom!

إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلْمُخْلَصِينَ ١٦٠

Men så är inte fallet med Guds utvalda tjänare.

فَإِنَّكُمْ وَمَا تَعْبُدُونَ ١٦١

Varken ni eller det ni dyrkar

مَآ أَنتُمْ عَلَيْهِ بِفَٰتِنِينَ ١٦٢

kan vilseleda någon,

إِلَّا مَنْ هُوَ صَالِ ٱلْجَحِيمِ ١٦٣

förutom den som ska brinna i helvetet.

وَمَا مِنَّآ إِلَّا لَهُۥ مَقَامٌ مَّعْلُومٌ ١٦٤

[Änglarna säger:] "Var och en av oss har sin bestämda plats.

وَإِنَّا لَنَحْنُ ٱلصَّآفُّونَ ١٦٥

Vi står uppställda i led

وَإِنَّا لَنَحْنُ ٱلْمُسَبِّحُونَ ١٦٦

och upphör aldrig att upphöja Gud."

وَإِن كَانُوا۟ لَيَقُولُونَ ١٦٧

Dessa brukade säga:

لَوْ أَنَّ عِندَنَا ذِكْرًا مِّنَ ٱلْأَوَّلِينَ ١٦٨

”Om vi bara hade fått en skrift lik tidigare folks [skrifter],

لَكُنَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلْمُخْلَصِينَ ١٦٩

skulle vi ha riktat all vår dyrkan till Gud.”

فَكَفَرُوا۟ بِهِۦ فَسَوْفَ يَعْلَمُونَ ١٧٠

Nu har de dock avfärdat denna [skrift] och snart ska de få veta [vad det innebär]!

وَلَقَدْ سَبَقَتْ كَلِمَتُنَا لِعِبَادِنَا ٱلْمُرْسَلِينَ ١٧١

Löftet vi gett våra utsända tjänare är orubbligt:

إِنَّهُمْ لَهُمُ ٱلْمَنصُورُونَ ١٧٢

segern är deras,

وَإِنَّ جُندَنَا لَهُمُ ٱلْغَٰلِبُونَ ١٧٣

och våra trupper ska alltid ha övertaget.

فَتَوَلَّ عَنْهُمْ حَتَّىٰ حِينٍ ١٧٤

Så håll dig undan dem en tid,

وَأَبْصِرْهُمْ فَسَوْفَ يُبْصِرُونَ ١٧٥

och se vad som väntar dem – de kommer snart själva att få se.

أَفَبِعَذَابِنَا يَسْتَعْجِلُونَ ١٧٦

Vill de verkligen tidigarelägga vårt straff?

فَإِذَا نَزَلَ بِسَاحَتِهِمْ فَسَآءَ صَبَاحُ ٱلْمُنذَرِينَ ١٧٧

När det väl träffar dem, ja, hur fruktansvärd ska då inte gryningen bli för dessa som varnats!

وَتَوَلَّ عَنْهُمْ حَتَّىٰ حِينٍ ١٧٨

Så håll dig ifrån dem en tid,

وَأَبْصِرْ فَسَوْفَ يُبْصِرُونَ ١٧٩

och se vad som väntar dem – de kommer själva snart att se.

سُبْحَٰنَ رَبِّكَ رَبِّ ٱلْعِزَّةِ عَمَّا يَصِفُونَ ١٨٠

Upphöjd är din Herre, maktens ägare, över vad de tillskriver honom.

وَسَلَٰمٌ عَلَى ٱلْمُرْسَلِينَ ١٨١

Frid vare över sändebuden,

وَٱلْحَمْدُ لِلَّهِ رَبِّ ٱلْعَٰلَمِينَ ١٨٢

och all lovprisning tillkommer Gud, världarnas Herre.